I dag görs brandkårsutryckningar mot främlingsfientlighet, men efter insatsen verkar frågan trilla ut ur kommunernas dagordningar. Hur många kommuner har en strategi för mot främlingsfientlighet? De nio studieförbunden uppmanar kommunerna: Ta med folkbildningen som framgångsfaktor när en strategi för tolerans ska formuleras.

Vi är övertygade om att de allra flesta kommunpolitiker funderar mycket på hur samhället bäst ska bekämpa de främlingsfientliga strömningar som i dag sår split mellan människor. Visst ser vi brandkårsutryckningar, men trillar frågan ut ur dagordningen när vardagen faller på? Hur många kommuner har en strategi för hur främlingsfientlighet ska motverkas? Oavsett om den redan finns, eller om det är dags för första penseldraget så skulle vi gärna vilja skicka med några tankar på vägen.

Stolt konstaterar vi att det nu också är vetenskapligt belagt att studiecirkeln fungerar som en katalysator för att uttrycka och bearbeta olika värderingar och känslor. Drygt 60 procent av deltagarna instämmer helt eller till stor del i påståendet att cirkeldeltagandet ökat känslan av trivsel och välmående. Majoriteten av dessa uppger att de har blivit bättre på att lyssna på andra och fått nya värderingar. En intressant iakttagelse är att deltagare med utländsk bakgrund generellt sett tycks värdera studiecirkelns betydelse för personlig utveckling mer än deltagare med svensk bakgrund[1]. Vi är mycket glada över att många människor med utländsk bakgrund känner sig hemma i folkbildningen.

Mötena i folkbildningen är alltså viktiga för deltagarna. Men hur står det till med kunskaperna? Nästan alla (94 procent) anser att de förbättrat sina kunskaper/färdigheter i studiecirkeln. Andra generationens invandrare bedömer i högre grad än andra att de har haft användning av kunskaperna.

Hur tacklar man bäst alla de förutfattade meningar och fördomar som gör oss människor så rädda för det okända? Vi tror inte att det är i TV-sofforna eller i etablissemangets salonger som striden mot främlingsfientlighet avgörs, utan runt kaffeborden, i arbetsplatsernas fikarum och i föreningslivet. Med folkbildningens pedagogik som grund träffas människor för att prata om sådant som berör, många gånger sådant som upprör och oroar. Här får man tycka till – men också vara beredd på mothugg.

Folkbildning står för kunskap och möten mellan människor. Har politikerna bättre förslag på vaccin mot främlingsfientlighet? Om inte, ta med folkbildningen som framgångsfaktor när en strategi för tolerans ska formuleras.

Åke Gustavsson , Folkbildningsförbundet Erik Amnå, Studieförbundet Bilda Temmam Asbai, Ibn Rushd Ruben Baggström, Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (NBV) Dan Brändström, Folkuniversitetet Leif R Carlsson, Medborgarskolan Berit Danielsson, Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Michael Ekdahl, Sensus studieförbund Anders Manheden, Studiefrämjandet Karl-Petter Thorwaldsson, Arbetarnas Bildningsförbund (ABF)

[1] Källa: Folkbildningsrådets utvärdering Studiecirkeldeltagare 2008

Artikeln har publicerats i Höglandsnytt , DalarnasTidningar , Arbetarbladet , Katrineholmskuriren



Studieförbunden är de tio studieförbundens gemensamma intresseorganisation. Inom studieförbunden möts en miljon individer varje år och studieförbunden verkar i alla landets kommuner. Bildning förenar Sverige. Studieförbunden bildades 1903 under namnet Folkbildningsförbundet. Vi har funnits i över hundra år men blickar ständigt framåt. Vi står för fri bildning i hela Sverige, alltid på individens villkor och alltid tillsammans med andra.


Kontakt


Niklas Frykman

Press- och opinionsansvarig

niklas@studieforbunden.se

070-713 31 50